Hälso- och sjukvårdspolitik från Vita Huset.
Jag är socialdemokratiskt landstingsråd i Landstinget i Uppsala län, småbarnsmamma och jurist.
onsdag 6 juni 2012
tisdag 5 juni 2012
Idag skriver jag i DN om Syrien och regeringens passivitet
Sverige måste agera mot slakten av civila
Syrien. Den svenska regeringen är för passivVärlden förfasas över det som händer i Syrien och massakern på civila. Länder som USA, Kanada, Japan, Australien och majoriteten av EU:s medlemsländer agerar kraftfullt i både ord och handling för att markera mot dödandet av civila. Tunga utrikesministrar och regeringsföreträdare världen över arbetar febrilt för att stoppa våldet och förmå stormakter som Ryssland och Kina att ställa upp i FN:s försök att agera.
Den svenska regeringen och utrikesminister Carl Bildt håller dock en förvånansvärt låg profil. Regeringens passivitet är pinsam för Sverige och väcker stor besvikelse hos många svenskar med syriska rötter. Hur kommer det sig att and-ra länder agerar medan Sveriges regering står och tittar på?
Sverige har en historia av att vara den främsta av nationer som höjer rösten för mänskliga rättigheter, internationell solidaritet och demokrati. Sveriges starka engagemang och tydliga politiska arbete i internationella frågor har varit en förebild för andra länder och organisationer och inspirerat till kamp för fred och frihet. Vi har burit den internationella solidaritetens fana högst för utsatta människors rätt till ett liv som är värt att leva.
Jag är född i Homs och har spenderat många sommarlov där. Nu ligger döda barn och kvinnor på de gator där jag brukade leka med mina kusiner. Anhöriga i Sverige beskriver den fruktansvärda rädslan för ett långvarigt inbördeskrig där civila slaktas. Jag kan inte i ord beskriva den förtvivlan som syriska medborgare i Syrien, i Sverige och i värden just nu genomlider.
Det borde inte vara för mycket begärt att kräva att den svenska regeringen och utrikesministern vaknar upp och använder de internationella kontakter Sverige har för att agera i Syrienfrågan. Är det något land som har erfarenheter av att agera i svåra och ibland smärtsamma demokratiseringsprocesser så är det Sverige. Men i stället tillåts ryska vapen transporteras genom svenskt vatten för att användas mot civila i Syrien. Jag kan inte sammanfatta det på annat sätt än att jag skäms.
Vivianne Macdisi, 37 år, jurist Uppsala
söndag 3 juni 2012
För mycket sjukvård i Fjollträsk
Jag brukar inte citera DN men nu gör jag ett undantag för denna ledare var värd att lägga upp på bloggen! Egna kommentarer känns överflödiga, förutom att detta är en god beskrivning av vad borgerlig hälso och sjukvård handlar om.
Publicerad på DN:s ledarsida 2012-06-03
Antalet besök i primärvården fortsätter att öka. Landstinget har med sitt fokus på tillgänglighet helt förlorat kontrollen.
Stockholmare går till doktorn mer än andra. Till och med dubbelt så ofta som exempelvis örebroare. Det har DN rapporterat om tidigare. Nytt är att besöken från denna redan extremhöga nivå fortsätter att öka (DN 1/6).
Landstingets rapport för första kvartalet visar på en ökning med nästan 7 procent hos husläkarna jämfört med samma period förra året. Detta har inte lett till att sjukhusens specialistmottagningar avlastats. Där ökar också antalet besök.
Lars Backlund, allmänläkare och handläggare på Sveriges Kommuner och landsting, konstaterar helt riktigt att stockholmarnas höga vårdkonsumtion beror på ersättningssystemet. Och att det inte finns några data som tyder på att invånarnas hälsa blivit bättre av fler besök.
Såväl resultat som utveckling borde ha kunnat förutses. Att det skulle finnas ett samband mellan antal besök på vårdcentral och folkhälsa motsägs av den tidigare statistiken. Människor i Stockholm är generellt sett friskare än på många andra håll i landet. De motionerar mer, röker mindre, äter bättre, är mindre överviktiga och är högre utbildade – vilket också är en hälsoparameter. Det är således inte hälsoläget som gör att stockholmare går till läkaren dubbelt så ofta som boende i Örebro. Det är tillgången på besökstider och attityden till att använda sjukvården även för bagatellartade besvär.
Behovet av sjukvård är omättligt. USA har under lång tid använt dubbelt så stor andel av sin bruttonationalprodukt för vård som andra välfärdsstater. Och då har ändå inte vården varit tillgänglig för alla. Barack Obamas sjukvårdsreform handlade både om att ge mindre bemedlade rätt till vård och om att dra i nödbromsen för kostnader som höll på att skena.
Tidigare har försäkrade amerikanska patienter nästan inte kunnat sticka in huvudet hos sin doktor utan att ordineras röntgenundersökning på längden och tvären för att utesluta det ena mindre troliga än det andra. Överkonsumtion av sjukvård är inte bara kostsam. Den kan också vara hälsovådlig.
Men i ett offentligt finansierat system handlar det förstås ytterst om att reservera resurserna för dem som bäst behöver dem. Patienter är inte kunder. Själva språkbruket leder fel just för att man som medborgare kan få för sig att det är man själv som bestämmer om och när man ska träffa läkaren, ungefär som när man bokar en tid hos frisören. Så är det inte och så ska det heller inte vara. Vården måste ransoneras. Att avgöra var tillgänglighetens gräns ska gå är svårt – men den måste dras.
Från landstingets sida, där Moderaterna tillsammans med de andra borgerliga partierna anser att ideologi är överordnad slöseri (vilket märkts bland annat i Serafenaffären), ser man föga oväntat inte problemet. Henrik Almkvist, chefsläkare på förvaltningen, menar tvärtom att ökningen är positiv. I fredagens DN sa han att det är bra ”att man kommer till sjukvården oftare”.
Verkligen? Hur mycket oftare? Tre gånger så ofta som örebroare? Fyra gånger?
Börjes månadsbrev
Landstingsråd Börje Wennberg skriver personligt och intressant om landstingspolitiken i Uppsala län.
Juni månadsbrev.
Juni månadsbrev.
fredag 1 juni 2012
Syrien
Ibland stannar allt runtomkring och det känns som man befinner sig i ett vakuum. Efter helgen som varit och rapporteringarna från Syrien kan jag inte sluta tänka på den existentiella kamp om överlevnad som många där hemma kämpar med. Den upptar mina tankar konstant och jag önskar så innerligt att jag kunde sätta mig på flygplanet och åka dit ner och hålla om dem, alla kusiner och kusinbarn som undrar om de kommer att överleva morgondagen.
Här sitter vi och äter mjukglass i trygghet, med ett sommarlov att se fram emot. Där hemma begraver föräldrar och överlevande sina små söndersjkjutna barn som aldrig fick leva. Befinner vi oss på samma jord, lever vi i samma tid, är vi alla människor med samma värde? Jag bara undrar...
Lyssna här: P4 Studio Uppland
Rader av döda små barnkroppar som har svepts i vita tyger sprids över internet och bilderna sägs komma från den attack där över 100 personer dödades i Syrien i fredags. FN lägger ansvaret på den syriska regeringen. Socialdemokratiska landstingsrådet Vivianne Macdisi är född i staden Homs nära Houla där attacken skedde, och hon har mycket släkt och vänner i regionen
torsdag 24 maj 2012
Bonusar i landstinget
Nu lanserar alliansen i landstinget lönebonusar för anställda. Vid en en första anblick kan förslaget låta riktigt bra eftersom det presenteras som "införande av incitament för resultathantering" och ska göra landstinget till en attraktivare arbetsgivare. Men den praktiska konsekvensen av förslaget som det är konstruerat ger noll kr (!!!) till anställda i Primärvården. Det är alltså mycket väsen för ingenting och rent ut sagt vilseledande för personalen.
I de landsting som man vill hänvisa till, där ekonomiska incitament införts, har förutsättningarna varit annorlunda och där har överskottet tillfallit verksamheten för att kunna investera i verksamheten inte till individuella lönebonusar fördelade av politikerna. Vi måste visa tilltro till verksamhetens förmåga att avgöra hur pengarna ska fördelas i verksamheten. I vårt landsting har Primärvården dessutom ett negativt kapital en "ryggsäck" på minus 53 miljoner som de först måste beta av för att få någon bonus. Dessutom har alliansen tvingat Primärvården och Folktandvården att leverera ett avkastningskrav (återbetalning av budgetpengar motsvarande 5 %) numera kallat "resultatmål" på 30 miljoner som tas i beslag av landstinget på central nivå. Trots att Primärvården levererar ett ekonomiskt överskott i sin verksamhet på närmare 25 miljoner så får de inte behålla de pengarna. Därför kommer inte Primärvården eller dess anställda att få ett öre i bonus i verkligheten, förrän alliansen ändrar reglerna för det negativa kapitalet och resultatmålet. Resultatmål är bra men det är ohederligt att inte låta verksamheterna få behålla delar av resultatmålet särskilt när konkurrensneutralitet påstås ska gälla och de privata vårdleverantörerna behåller sin vinst.
Jag tycker att personalen är värd mer än tillfälliga och mycket osäkra bonusar och patienterna är värda mer än att ekonomiska bonusar och överskott eftersträvas i verksamheten istället för att ha fokus på ökad kvalitet, tid med patienten samt kontinuitet.
Vi socialdemokrater ser ett större behov och värde i att utveckla vården och förbättra arbetsplatsen genom att låta pengarna gå till bättre utbildningsinsatser, forskningsmöjligheter för olika professioner samt stärkt arbetsmiljö. Vi ser ett större värde i att arbeta för att göra beständiga lönelyft och arbeta långsiktigt för att stärks attraktiviteten i att arbeta för landstinget. Därför säger vi ja till ett incitamentsystem så länge det huvudsakligen går till bättre vård, bättre arbetsmiljö och bättre verksamhet istället för till individuella lönebonusar.
I de landsting som man vill hänvisa till, där ekonomiska incitament införts, har förutsättningarna varit annorlunda och där har överskottet tillfallit verksamheten för att kunna investera i verksamheten inte till individuella lönebonusar fördelade av politikerna. Vi måste visa tilltro till verksamhetens förmåga att avgöra hur pengarna ska fördelas i verksamheten. I vårt landsting har Primärvården dessutom ett negativt kapital en "ryggsäck" på minus 53 miljoner som de först måste beta av för att få någon bonus. Dessutom har alliansen tvingat Primärvården och Folktandvården att leverera ett avkastningskrav (återbetalning av budgetpengar motsvarande 5 %) numera kallat "resultatmål" på 30 miljoner som tas i beslag av landstinget på central nivå. Trots att Primärvården levererar ett ekonomiskt överskott i sin verksamhet på närmare 25 miljoner så får de inte behålla de pengarna. Därför kommer inte Primärvården eller dess anställda att få ett öre i bonus i verkligheten, förrän alliansen ändrar reglerna för det negativa kapitalet och resultatmålet. Resultatmål är bra men det är ohederligt att inte låta verksamheterna få behålla delar av resultatmålet särskilt när konkurrensneutralitet påstås ska gälla och de privata vårdleverantörerna behåller sin vinst.
Jag tycker att personalen är värd mer än tillfälliga och mycket osäkra bonusar och patienterna är värda mer än att ekonomiska bonusar och överskott eftersträvas i verksamheten istället för att ha fokus på ökad kvalitet, tid med patienten samt kontinuitet.
Vi socialdemokrater ser ett större behov och värde i att utveckla vården och förbättra arbetsplatsen genom att låta pengarna gå till bättre utbildningsinsatser, forskningsmöjligheter för olika professioner samt stärkt arbetsmiljö. Vi ser ett större värde i att arbeta för att göra beständiga lönelyft och arbeta långsiktigt för att stärks attraktiviteten i att arbeta för landstinget. Därför säger vi ja till ett incitamentsystem så länge det huvudsakligen går till bättre vård, bättre arbetsmiljö och bättre verksamhet istället för till individuella lönebonusar.
onsdag 16 maj 2012
Socialdemokraternas budget för 2013
Kvalitet, jämlikhet och trygghet - för framtidens vård, kollektivtrafik och kultur
Nu lägger vi fram vår budget i landstinget och den socialdemokratiska vägen handlar om ansvarsfull ekonomisk politik och högt ställda krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet. Vi vill fokusera på höjd kvalitet, kontinuitet och jämlikhet i vården istället för konkurrens och privatisering. Framförallt måste vårdkedjorna hänga ihop så att ingen patient faller mellan stolarna. De senaste åren har förutsättningarna att bedriva klinisk forskning i landstinget försämrats genom en tilltagande privatisering och upp-styckning av våra sjukhus. För att säkra en fortsatt högklassig nivå behöver stödet öka till den patientnära kliniska forskningen.
Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och att ställa krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet. De ideologiskt betingade privatiseringarna som den moderatstyrda alliansen nu genomför riskerar att kraftigt underminera landstingets ekonomiska ställning samtidigt som kvaliteten på vården äventyras. Socialdemokraterna vill ha valfrihet för patienterna. Den borgerliga landstingsledningen inför valfrihet för de privata vårdproducenterna.
Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Vi har valt att lyfta upp
35 punkter för ett bättre landsting bl.a. :
· slopa barnavgifterna i vården (hör moriveringen i Radio Uppland)
· utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus och säger därför nej till ideologiskt betingade privatiseringar
· öka stödet till den kliniska forskningen och ge särskild prioritet till forskning inom närsjukvården
· införa att barn under 12 år reser gratis med kollektivtrafiken tillsammans med betalande vuxen
· ställa krav på uppföljning av kvalitet och kostnadseffektivitet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









