Privat vårdcentral kraschlandar i konkurs

Idag kom meddelandet att det danska vårdföretaget Medpro Clinic Vårdcentral AB har begärt sin verksamhet och vårdcentral i Bålsta, Håbo kommun i konkurs. Det känns hemskt att behöva säga; Vad var det vi sa! Den moderatstyrda landstingsledningen har hela tiden blundat för fakta och givit sken av att allt är under kontroll. Ansvarigt landstingsråd Erik Weiman (M) försökte så sent som för några veckor sedan påskina att länsborna i Håbo inte alls är oroade och att de är så nöjda med vårdsituationen i Bålsta. Det är beklagligt att ansvarig politiker har så dålig verklighetsförankring och man kan ju undra inom vilka andra områden som han ”befinner sin på en annan planet”.

Det kritiska läget är följande: Medpro, med 11 000 listade patienter, går i konkurs och konkursförvaltare träder in. Bålsta doktorn, med ca 5 000 listade patienter, är så överhopade med arbete att de begärt att få stoppa ytterligare listning av patienter. Enköpingshälsan har nyligen visat intresse för att öppna en filial i Bålsta, men frågan är hur många patienter de kan ta. Dessutom startar inte deras verksamhet förrän i höst.

Konkursen ställer många frågor på sin spets. 

Redan i april, efter att Skatteverket dragit tillbaka Medpros F-skattsedel, lämnade jag in en skriftlig begäran där jag krävde att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som har ansvaret för patienternas vård, snabbt skulle göra en behovs- och konsekvensanalys av vårdbehoven i Håbo och Bålsta för att garantera att medborgarnas vårdbehov skulle kunna tillgodoses. Jag krävde också att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skulle se över avtalet, utbetalningar och andra juridiska aspekter avseende vårdbeställning som gjorts för att säkra patienternas och skattebetalarnas intressen.

Jag och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fick aldrig något tydligt svar på vilken strategi landstinget har för hur man tänker hantera frågan om en eventuell konkurs. De ekonomiska, avtalsrättsliga och juridiska aspekterna kan diskuteras. Men jag anser att den viktigaste frågan är vad som kommer att hända med patienterna och personalen nu när vårdcentralen gått i konkurs. 


Nu på torsdag sammanträder Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ett ordinarie möte och jag kommer då att kräva att frågan tas upp igen och att styrelsen och ledamöterna får en handlingsplan på vad som kommer att ske och hur landstinget tänker garantera att patienterna får den vård de behöver.

Vad händer nu? Till och börja med kan man konstatera att landstinget har det yttersta ansvaret för att länsborna får den vård de behöver. Hur det praktiskt ska gå till är en fråga som inte har besvarats. Men nu borde i vart fall den ansvariga moderatstyrda landstingsledningen vakna upp och ta ansvar för hur verkligheten ser ut samt dra konsekvenserna av sin hysteriska privatiseringsiver som resulterat i ännu en kraschlandning. 

Läs mer på UNT eller lyssna på Radio Uppland

Upphandling av öppenvårdsradiologi (röntgen)

Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) är väldigt upprörd över de svar som jag givit Sveriges Radio Uppland på deras frågor om upphandlingen av röntgen. Min kritik handlar om att den politiska ledningen inte gjort eller beställt någon risk- eller konsekvensanalys av beslutet att upphandla röntgen trots att jag begärt det och skriftligt reserverat mig när beslutet togs. Underlaget i ärendet täcker inte ens en halv A4 sida och svarar inte på några av de relevanta frågor som ställts. Upphandlingen och kravspecifikationen var föremål för behandling på förra arbetsutskottet (se tidigare bloggkomentar) men drogs då klokt nog tillbaka av Hälso-och sjukvårdsstyrelsens ordförande. Döm av min förvåning när ärendet kom tillbaka för behandling nu på tisdag i nästan oförändrat skick. De fackliga organisationerna och förvaltningarna i landstinget har också varit kritiska till hanteringen av upphandlings processen. Jag menar att väldigt mycket tyder på att upphandlingen är riktad som ett uppdrag åt MRAB och jag skulle bli förvånad om det slutade med att någon annan vinner upphandlingen. Vill landstingsstyrelsens ordförande ha bakgrunden och fakta i målet är det bara att lyfta på luren och prata med berörda förvaltningar, facken och läsa underlaget till beslut. Alternativet är väl att jag tids nog får delge honom och allmänheten detaljerna i processen och de obesvarade frågorna som gör att vilken reflekterande individ som helst skulle höja på ögonbrynen.  Framtiden får utvisa om mina farhågor infrias...Jag återkommer till frågan på tisdag när arbetsutskottet behandlat frågan.

Erik Weimans (M) passivitet saboterar ett regionsamarbete för Uppsala län och äventyrar framtiden för Akademiska sjukhuset

Min partikollega Agneta Gille, riksdagsledamot, uttryckte igår eftermiddag på Facebook att hon är ”djupt oroad över hur borgarna hanterar Regionfrågan i Uppsala län”.

Min kommentar på Facebook igår kväll till Agneta var ”Katastrof! Om man inte tycker något, inte gör något eller vill något, vad är då poängen med att vara landstingsstyrelsens ordförande i vårt landsting? Regionfrågan har blivit ett skepp där kapten och besättningen ligger och sover mitt i en storm! Ta rodret och styr! Nu måste S peka med hela handen om inte Uppsala län och Akademiska ska hamna utanför!”

Och så illa är det! Men Socialdemokraterna vägrar stå och se på medan moderaternas passivitet kör våra chanser till ett regionsamarbete i botten och därmed äventyrar Akademiska sjukhusets framtid och hälso- och sjukvårdens utveckling. Problemet är att vi inte har makten i vårt landsting och kan inte styra över hur vårt landsting ska agerande i frågan.  

Börje Wennberg landstingsråd och 2:e vice ordförande i Landstingsstyrelsen har de senaste åren gjort sitt yttersta genom att aktivt bygga broar mellan olika landsting, deltagit i samtal, rest runt i Mellansverige, deltagit i formella och informella samtal med partivänner och borgerliga företrädare. Men vad hjälper det när landstingsstyrelsens ordförande och högsta politiker i Landstinget i Uppsala län Erik Weiman vägrar ta på sig ledartröjan?

Nu har vi socialdemokrater i Uppsala län fått nog och bestämt oss för att vi måste gå vidare och arbeta för en Mälardalsregion mellan Örebro, Sörmlands, Uppsala och Västmanlands län. Vi från Uppsala hade önskat att vi även skulle lyckas inkludera Dalarna och Gävleborg men det verkar tyvärr inte vara möjligt som läget ser ut idag.

Regionfrågan är oerhört viktig och avgörande för utvecklingen av vår region. Nu måste vi sätta fart. Moderaternas passiva kan komma att sänka oss och tyvärr verkar de inte förstå vilken skada det kan orsaka.