Jag efterfrågar en sansad vinstdebatt, Tack!

Är vinstdebatten en tickande bomb för S? Nej, absolut inte om frågan hanteras på rätt sätt. Att ämnet är hett i partiet och väcker starka känslor i samhället är ett friskhetstecken efter alla skandaler som uppdagats. Men Socialdemokraterna måste, väldigt snart, landa i en tydlig och försvarbar linje avseende vinster i välfärden.

Jag har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle för att förklara hur jag ser på vinster i välfärden. Den finns med i nedanstående text. Jag är övertygad om att vinstdebatten inte blir ett problem om vi inom S håller debatten sansad. Ytterligheter som att argumentera för återkommunalisering av alla välfärdstjänster, förbud mot privata företag i välfärden eller att argumentera för att släppa ”marknaden” helt fri och inte diskutera begränsningar i vinstuttag gynnar endast den sittande Moderatstyrda regeringen genom att framställa bilden av en splittrad socialdemokrati. Därför ska vi Socialdemokrater akta oss för det. Vi ska hitta en gemensam väg framåt och istället ställa regeringen Reinfeldt till svar för de brister som finns avseende kvalitetsuppföljningar, tvångslagstiftning om fri etableringsrätt och provocerande vinstuttag som är dubbelt så höga som i andra branscher. Men vi ska INTE motarbeta engagerade företag och entreprenörer som vill bidra till en bra välfärd! Det är vad jag tycker i alla fall.

Valfriheten är här för att stanna och privata aktörer i välfärden är en tillgång, för medborgarna, skattebetalarna och kommuner och landsting. Problemet är att Sverige har världens öppnaste system och marknad för privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Ingenstans i världen är privata aktörers deltagande i välfärdsektorn så oreglerad eller lagstiftningen så kravlös. Det är lättare att öppna en vårdcentral eller kirurgklinik än en korvkiosk. Kvalitetskraven, uppföljningar och kontroller av välfärdstjänsterna är otillräckliga idag i förhållande till att sektorn omsätter flera hundra miljarder och berör människors liv och hälsa. Tyvärr håller inte kommunernas avtal och upphandlingar den kvalitet som de borde och skulle kunna bli mycket bättre om spetskompetens och resurser tillfördes på förvaltningsnivå. Politiker ställer inte heller tillräckliga krav på leverantörerna vilket gör att variationen i kvaliteten på de utförda tjänsterna kan skifta oerhört. Detta har gjort att incitamenten för de oseriösa att sko sig på skattebetalarnas bekostnad blivit näst intill obegränsad.

Svaret på de utmaningar som välfärdssektorn står inför är inte att jaga privata aktörer som om de inte vore önskvärda eller införa ett vinstförbud för det skulle bara föda mer konflikter och kreativ bokföring. Det bör påpekas att vinst är samma sak som överskott i finanserna vilket är ett krav inom offentlig verksamhet samt önskvärt i varje seriöst företag som förutsättning för framtida investeringar. Det Socialdemokraterna på EU-, nationell-, regional- och kommunalnivå istället bör ta ställning för och komma överens om är att ge seriösa privata aktörer och den egna regin en möjlighet att bedriva bra och kvalitativ verksamhet på sjysta villkor genom att höja lägsta standarden i upphandlingarna, ställa tydliga och mätbara kvalitetskriterier, sociala och personalpolitiska krav samt utforma långsiktigt hållbara ersättningssystem som styr mot kvalitet, samverkan och brukarnytta. Dessutom bör en vinstuttagsbegränsning på några procent införas likt den som finns i många andra länder. Vad gäller vinstnivån är den stora frågan hur mycket vinst som ska återinvesteras och hur stor del av vinsten som ska kunna tas ut. Här förs det just nu en debatt mellan olika socialdemokrater, en debatt som är bra och nödvändig. Svårigheten är att lagtekniskt hitta en effektiv modell för reglering av vinstuttag.

Avslutningsvis borde en viss begränsning i den fria etableringsrätten också diskuteras eftersom den är förödande för kommunens möjlighet att planera, finansiera och säkerställa samhällsservice och välfärd för hela befolkningen och geografiskt. Om till och med ICA tillämpar en begränsning i antalet franchaisebutiker som tillåts öppna i ett och samma geografiska område för att hindra att butikerna slår ut varandra och tappar effektivitet ur ett koncernperspektiv, så borde även skattefinansierade välfärdstjänster i en kommun bedrivas mer kostnadseffektivt och långsiktigt än att låta privata aktörer slå ihjäl varandra på en kostnadsdrivande låtsasmarknad med konkurser och snabba vinster som resultat bara för att helga den fria etableringsrätten.

Äntligen en Barnintensiv på Akademiska

Efter mycket om och men så öppnas nu en intensivvårdsavdelning  för barn på Akademiska Barnsjukhuset http://www.akademiskabarnsjukhuset.se/. Det är så glädjande och en fjäder i hatten för vårt utmärkta Barnsjukhus och en fantastisk satsning för barn i vårt län och vår region.  

Läs här: http://www.akademiska.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/ademiska-oppnar-intensivvardsavdelning-for-barn/

Ett tag var jag mycket oroad över utvecklingen och risken att en barnintensivvårdsavdelning aldrig skulle bli verklighet eftersom frågan diskuterats under många år och signalen så sent som förra våren var att detta inte kunde prioriteras. Jag skrev då en debattartikel med uppmaningen att tänka om. Jag framhöll att barnen behöver en egen intensivvårdsavdelningen av både medicinska skäl och ut ett barnrättsperspetkiv.

Läs min debattartikel i UNT: http://www.unt.se/debatt/barn-behover-ett-battre-sjukhus-1305698.aspx

I debattartikeln argumenterade jag för vikten av en intensivvårdsavdelning för barn för att säkra kvaliteten och barnperspektivet i vården och att Akademiska sjukhuset som universitetssjukhus med riksvårdskompetens måste prioritera en investering i en barnintensiv. Jag fick då ta ett antal smällar i form av utskällningar av personer på väldigt höga positioner för att jag stack ut hakan och "äventyrar sjukhusets ställning". Det borde dock ha varit uppenbart för alla att det är omöjligt för mig som engagerad barnrättsjurist att inte reagera och hålla tyst, när jag ser sådant som måste till för att säkra barnets bästa. Utskällningar och hårda strider måste man våga ta som landstingsråd, när man kämpar för det man tror på. Men som tur är har nu tongångarna ändrats och fler inser vikten av barnintensivvård och att detta är en specialkompetens som ska bejakas även på Akademiska Barnsjukhuset.  

Ingen kan vara gladare eller nöjdare än jag! Det ska bli ett nöje att delta på invigningen av den nya avdelningen på måndag. Och jag önskar all personal och sjukhusledning som slitit med frågan ett varmt lycka till!

Samhället märkte oss för livet- om HVB hem

Idag ger jag röst åt tre härliga ungdomar som hamnat i kläm när samhället sviker och som nu berättar om sina egna upplevelser. Det var en mycket givande men samtidigt smärtsam process att lyssna på och bearbeta ungdomarnas erfarenheter av sina vistelser på Hem för vård och boende (HVB). Förhoppningsvis väcker debattartikeln i UNT tankar hos berörda politiker,  beslutsfattare och tjänstemän på riks- och kommunal nivå så att andra barn och unga ska slippa råka lika illa ut. 

Läs hela artikeln här

Samhället märkte oss för livet UNT debatt 25/8

utdrag:

"Det som är tänkt som ett stöd och en insats för särskilt utsatta barn riskerar bli traumatiska och kränkande upplevelser som sätter djupa spår. Risken är att barnens tilltro till samhället raseras och en återanpassning till ett normalt liv försvåras dramatiskt. Vi anser att politiker på nationell och kommunal nivå samt tillståndsgivande och uppföljningsansvariga myndigheter måste agera för att åtgärda de oförsvarliga brister som finns på flera av landets HVB-hem. Dagens otillräckliga kvalitetskrav måste höjas och uppföljningen av verksamheterna måste kraftigt förbättras."

"Vi vill inte att andra barn och unga ska genomlida det vi varit med om av kränkande behandling och uteblivna vårdinsatser. Vistelse på HVB-hem kan ge svåra problem för resten av livet. Vi tror dock att förbättringar är möjliga."

Ny rapport stödjer Bröstcancercentrum

UNT 24/8 Konkreta förslag om ett bröstcancercentrum i Uppsala

Varje dag insjuknar 20 kvinnor i Sverige i bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Om vårt landsting hade en mer samlad vårdkedja och en bättre bröstcancerprocess skulle väntetiden från upptäckt av knöl i bröstet till första behandlingstillfälle kortas med upp till sex veckor. Socialdemokraterna har kämpat för att väntetiderna inom mammografin och cancervården ska kortas. Vi har föreslagit att ett bröstcancercentrum bildas där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att optimera nyttjandet av resurser, stärka samverkan mellan radiologi (mammografi), onkologi, kirurgi och patologi samt förbättra vården för patienterna. Att placera verksamheterna nära varandra är en trend i både Sverige och världen.
Tyvärr har den moderatstyrda majoriteten i stället för att riva murar i vårdkedjan byggt nya när de 2009 plockade ut och privatiserade den kliniska mammografin som nu är placerad på Samariterhemmet. Det gör att patienterna måste forslas med nålar i bröstet fram och tillbaka över Islandsbron i Uppsala.
Akademiska sjukhuset har granskat bröstcancerprocessen för att minska lidandet för patienterna och hitta effektivare arbetssätt. Deras rapport och slutsatser presenteras i dag, fredag, på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde. Förslagen är väldigt lika det Socialdemokraterna framfört, nämligen:

1) att samlokalisera bröstcancervården under ett tak.
2) att kontaktsjuksköterskor får följa patienterna genom hela vårdprocessen.
3) att remisstvånget från husläkare till klinisk mammografi slopas så att mammografi undersökning i stället bokas direkt genom en kontaktsjuksköterska.

Så sent som i juni avslog den moderatstyrda majoriteten vårt förslag att förbereda införandet av ett integrerat bröstcancercentrum. Att skapa Bröstcancercentrum sker inte i en handvändning. Men nu när landstinget planerar att genomföra omfattande investeringar i byggprojekt där den onkologiska delen på Akademiska ska inrymmas i nya lokaler borde förutsättningarna för att skapa ett bröstcancercentrum finnas, om viljan finns.
Det skulle dessutom möjliggöra och stärka arbetet med en innovativ forskning och utbildning inom bröstcancer. Nu finns en gyllene chans för den moderatstyrda majoriteten att lyssna på de förslag som presenteras i rapporten från Akademiska sjukhuset. Bröstcancercentrum skapar inte sig självt utan kräver beslut och implementering. Förslagen bör genomföras för att förbättra kvaliteten i vården.

Ett politiskt jippo

Jag antar att det är många som lyssnat på Sveriges Radios P1 program Kaliber där man de senaste veckorna granskat de ansvariga politikerna och alliansens hälso- och sjukvårdspolitik under rubriken Väljarnas vård. Där konstaterar man att tanken med alliansens vårdval och etableringsfrihet för privata, istället för höjd kvalitet och kostnadseffektivitet i vården lett till en fixering vid prislistor och ersättningssystem med tveksam nytta för patienten. Ibland med förödande följder när viss vård blivit mer lönsam än annan vård som borde vara mer prioriterad. Läkaren Christina Backlund säger i programmet ”Det betalas lika mycket för förkylningsbesök som för hjärtbesök och om man får lika mycket betalt för att bära en 50 kg tung cement säck som en tom påse så tar man väl hellre tio tomma påsar än en 50 kg säck.” Det här gör att mindre tid ges till vårdtunga patienter, äldre, kroniker eller multisjuka. I vårt landsting har de lätta patienterna fått en egen benämning nämligen ”pinnpatienter”. Det är vad den moderatstyrda vården har åstadkommit i vårt landsting.

Vissa allianspolitiker hänvisar till att medborgare och patienter hör av sig till dem och frågar ”Varför måste vi vänta på vård?” Det är en bra fråga men den ännu intressantare fråga är Vilka patienter är det som får vänta på vård och på vilken typ av vård får patienterna vänta på…

Det bör noteras att under våren har det framkommit i nationella mätningar att Landstinget i Uppsala län är sämst på tillgänglighet och har bland de längsta vårdköerna i Sverige. Jo, multisjuka, äldre och kroniker får vänta.

Läkarförbundets ordförande Marie Wedin säger i Kaliber att fokus i den borgerliga hälso- och sjukvårdspolitiken ligger på mindre allvarliga sjukdomar på bekostnad av patienter med medicinskt tunga vårdbehov.

Professor i Hälso- och sjukvårds forskning Ingvar Karlberg kallar den borgerliga kömiljarden för ”ett politiskt jippo” och menar att det strider mot Hälso- och sjukvårdslagen portalparagraf om vård efter behov. 

Bröstcancercentrum ja eller nej?

När ska ett Bröstcancercentrum bli verklighet? Ja det kan man verkligen fråga sig. Igår hade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen sammanträde och på dagordningen låg frågan om förläggning av det nuvarande avtalet om mammografi i Uppsala län.

Socialdemokraterna har varit tydlig hela tiden med att vi vill ha ett Bröstcancercentrum. Jag vill att verksamheten och vårdkedjan ska hänga ihop och att patienterna ska känna sig trygga och att personalen inom de olika verksamheterna som måste samverka för att vården hänger ihop får en verklig möjlighet att arbeta integrerat och nära. Därför föreslog vi och yrkade att landstinget och Häso- och sjukvårdsstyrelsen utreder och förbereder ett införande av ett Bröstcancercentrum där mammografin blir en integrerad del i bröstcancervården. Jag är övertygad om att för att vårdkedjan ska kunna hänga ihop och patienten sätts i fokus bör verksamheterna ligga nära varandra organisatoriskt och fysiskt. Tyvärr delar inte Alliansen den uppfattningen för de ville inte diskutera den frågan och avslog vårt förslag.

Vi ser också många brister i det nuvarande mammografiavtalet som den borgerliga alliansen har förlängt och där med låst fast till 2015. Dels har avtalsuppfyllelsen inte varit tillfredställande, väntetiderna har förbättrats men når ännu inte uppställda krav. Men det största problemet är att mammografiavtalet har stora brister när det gäller den kliniska mammografin, den som omfattar de kvinnor som har en knöl i bröstet och behöver undersökas med kort varsel. Vi vill sätta större fokus på den kliniska mammorafin och jag tycker att väntetiden för klinisk mammografi inte ska vara längre än två veckor. Vi föreslog därför att landstinget ska se över den delen av avtalet och att avsnittet om klinisk mammografi förtydligas eftersom det funnits problem och brister som framkommit inom ramen för den kliniska mammografin.  Vi föreslog också att yttranden och synpunkter ska inhämtas från Bröstcancerföreningen samt berörda verksamheter på Akademiska sjukhuset, avseende avtalets innehåll innan förlängning av avtal beslutas. Men det tyckte tyvärr inte alliansen utan avslog alla våra förslag som handlade om att säkra och förbättra bröstcancervården.

Till råga på allt får jag idag veta att en utredning gjorts som landar i att ett integrerat Bröstcancercentrum där verksamheterna ligger geografiskt nära varandra är det som är bäst och önskvärt även i Uppsala län. Men den utredningen har Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter inte fått ta de av eller möjlighet att diskutera. Jag undrar vem det är som försöker gömma den och dölja dess innehåll. Det kanske är för jobbigt för alliansen att höra sanningen och att den ligger väldigt nära det som Socialdemokraterna sagt hela tiden. På sätt och vis är det beklagligt att det engagemang som Miriam Eriksson (KD) hade för ett Bröstcancercentrerat arbetssätt verkar tyna bort och falla i glömska. 

Svaret på min fråga när ett Bröstcancercentrum kan bli verklighet måste tyvärr bli: Aldrig, så länge de borgerliga Alliansens har ledningen i landstinget och bestämmer!

Privat vårdcentral kraschlandar i konkurs

Idag kom meddelandet att det danska vårdföretaget Medpro Clinic Vårdcentral AB har begärt sin verksamhet och vårdcentral i Bålsta, Håbo kommun i konkurs. Det känns hemskt att behöva säga; Vad var det vi sa! Den moderatstyrda landstingsledningen har hela tiden blundat för fakta och givit sken av att allt är under kontroll. Ansvarigt landstingsråd Erik Weiman (M) försökte så sent som för några veckor sedan påskina att länsborna i Håbo inte alls är oroade och att de är så nöjda med vårdsituationen i Bålsta. Det är beklagligt att ansvarig politiker har så dålig verklighetsförankring och man kan ju undra inom vilka andra områden som han ”befinner sin på en annan planet”.

Det kritiska läget är följande: Medpro, med 11 000 listade patienter, går i konkurs och konkursförvaltare träder in. Bålsta doktorn, med ca 5 000 listade patienter, är så överhopade med arbete att de begärt att få stoppa ytterligare listning av patienter. Enköpingshälsan har nyligen visat intresse för att öppna en filial i Bålsta, men frågan är hur många patienter de kan ta. Dessutom startar inte deras verksamhet förrän i höst.

Konkursen ställer många frågor på sin spets. 

Redan i april, efter att Skatteverket dragit tillbaka Medpros F-skattsedel, lämnade jag in en skriftlig begäran där jag krävde att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som har ansvaret för patienternas vård, snabbt skulle göra en behovs- och konsekvensanalys av vårdbehoven i Håbo och Bålsta för att garantera att medborgarnas vårdbehov skulle kunna tillgodoses. Jag krävde också att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skulle se över avtalet, utbetalningar och andra juridiska aspekter avseende vårdbeställning som gjorts för att säkra patienternas och skattebetalarnas intressen.

Jag och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fick aldrig något tydligt svar på vilken strategi landstinget har för hur man tänker hantera frågan om en eventuell konkurs. De ekonomiska, avtalsrättsliga och juridiska aspekterna kan diskuteras. Men jag anser att den viktigaste frågan är vad som kommer att hända med patienterna och personalen nu när vårdcentralen gått i konkurs. 


Nu på torsdag sammanträder Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ett ordinarie möte och jag kommer då att kräva att frågan tas upp igen och att styrelsen och ledamöterna får en handlingsplan på vad som kommer att ske och hur landstinget tänker garantera att patienterna får den vård de behöver.

Vad händer nu? Till och börja med kan man konstatera att landstinget har det yttersta ansvaret för att länsborna får den vård de behöver. Hur det praktiskt ska gå till är en fråga som inte har besvarats. Men nu borde i vart fall den ansvariga moderatstyrda landstingsledningen vakna upp och ta ansvar för hur verkligheten ser ut samt dra konsekvenserna av sin hysteriska privatiseringsiver som resulterat i ännu en kraschlandning. 

Läs mer på UNT eller lyssna på Radio Uppland