Domstolars syn på sex

Då var det dags igen. Rättsväsendet och domstolar resonerar och filosoferar om människors sexvanor och kraschlandar i slutsatser som ligger så långt ifrån allmänhetens generella uppfattning man kan komma. Hur är det möjligt? Om domare inte klarar av att göra anständiga bedömningar som rör sexualitet samt behovet av och rätten till varje individs integritet i så intima situationer, ja då är det riktigt illa.

Igår och idag har vi fått höra att Göta Hovrätt sänker skadeståndet till en tonårsflickasom smygfilmades av sin 17-årige pojkvän när de låg med varandra, och han sedan utan hennes samtycke la ut filmen på porrsidor på nätet. Hovrätten motiverar den sänkta ersättningenmed att det blivit alltmer accepterat att vara utåtriktad med sina sexuellavanor. Ett mycket märkligt och provocerande uttalande som ger helt fel signalertill unga tjejer och killar.
Även domstolars syn på och tolkning av vad som är våldtäkt och sexuella kränkningar får mig att tvivla på rättsväsendets hantering av och kunskap i dessa frågor.

Jag skrev, tillsammans med Lena Hartwig S-kvinnors ordförande i Uppsala län, nyligen en debattartikel om gruppvåldtäkten i Tensta. Vi framhöll bl.a. att en viktig fråga är vilken attityd och respekt samhället har till en kvinnas kropp och sexualitet och hur vi kan förändra och stärka hennes fysiska och psykiska integritet. Trots att vi anser oss leva i ett relativt sett jämställt samhälle finns det oroväckande signaler bland många unga om könsroller och sexualitet. Grupptrycket kan vara mycket starkt när det gäller vad unga tjejer förväntas ställa upp på. Att tydligt behöva värja sig eller att våld och hot måste vara bevisat för att gärningen ska klassas som ett sexuellt övergrepp är inte rimligt. Därför är en samtyckesregel i sexualbrottslagstiftningen viktig och bör införas.

Det  enda positiva i detta elände är väl att varje debatt och ifrågasättande är ett viktigt led för att driva utvecklingen åt rätt håll och öka förståelsen både hos domare och politiker, för vad sexuella kränkningar är och hur fruktansvärt det kan upplevas av den enskilda individen. Rättsväsendets och samhällets signaler och sanktioner är viktiga och måste därför vara tydliga.