måndag 26 mars 2012

Kritiserar sina egna, men konstruktiv kritik är bättre

Det är intressant att folkpartiets tidigare landstingsråd Ismail Kamil nu tar bladet från munnen och bekräftar den kritik som vi i oppositionen försökt få gehör för nämligen att den borgerliga politiska styrningen är mycket bristfällig. Kamil har på sin blogg och i en intervju tagit till ganska hårda ordalag mot den borgerliga landstingsledningen och deras kapitala misslyckande att korta köerna i vården. Bland annat konstaterar han att det är ett politiskt ansvar att vården fungerar och att landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen inte gjort sitt jobb. Han är däremot väldigt tyst när det gäller Produktionsstyrelsens ansvar, troligtvis för att han inte vågar gå så långt som att kritisera sin egen partikollega och ansvarig ordförande i Produktionsstyrelsen. Jag delar hans kritik mot den politiska ledningen i landstinget och har varit tydlig i den, men det är mer intressant i media när en politiker kritiserar en av sina egna. 

Det är också väldigt pinsamt att den borgerliga alliansens landstingsråd inte vill bemöta kritiken att Landstinget i Uppsala län under borgerligt styre blivit sämst i Sverige och att de fullständigt misslyckats med sitt vallöfte. Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) tiger som muren (i vanlig ordning) och Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Miriam Eriksson (KD) backar från en lovad intervju Radio Uppland i sista sekund. Men det går liksom inte att tiga ihjäl en sådan här stor fråga.

Jag tycker att kritik ska vara konstruktiv, jag tycker dock inte att Kamils kritik riktigt är det. Det finns ett antal åtgärder som är nödvändiga för att kunna åstadkomma bättre resultat när det gäller väntetider och en bättre vård. Målet och fokus måste alltid vara att  minska patienternas lidande, förbättra personalens mycket ansträngda arbetsmiljö och chefernas möjligheter att bygga långsiktigt hållbara lösningar för att ge bra vård. 


Här kommer några av mina förslag som jag återkommande efterfrågat och betonat men som jag inte fått gehör för hos den borgerliga alliansen.

1.    Börja med att få till en ordentlig dialog och förankring där verksamhetsföreträdare och politiken får möjlighet att samtala om utmaningarna och hur de ska lösas.
2.     Ge verksamheterna långsiktiga och realistiska uppdrag så att landstinget kan bygga upp en verksamhet som orkar möta de faktiska vårdbehoven, man kan inte koka soppa på en spik.
3.     Bygg upp en mycket bättre och kontinuerligt samarbete mellan beställarstyrelsen (HSS) och utförarstyrelsen (PS) så att inte olika signaler ges till verksamheterna.
4.     Sist men inte minst: kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att bli bättre. Tyvärr har uppföljningen lyst med sin frånvaro i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Jag har påpekat detta åtskilliga gånger men den borgerliga alliansen verkar inte dela mina synpunkter på vad som behöver göras.

Läs mer på:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar