SKL fegar om uppföljning av vårdval och har blivit regeringens lilla springpojke

Idag ifrågasätter jag varför Sveriges Kommuner och Landsting SKL inte vill göra en nationell uppföljning av vårdvalet men samtidigt envisas med att pådyvla landstingen vårdval inom specialistvården. Läs artikeln på Dagens Samhälle Debatt. 

Eftersom SKL:s medlemmar är de främsta välfärdsleverantörerna och har ett ansvar för hela befolkningens välfärd är det rimligt att förvänta sig att SKL också ägnar tid och kraft åt uppföljning och kunskapsutbyte inom de områden där medlemmarna verkar. Det råder brist på kunskap om effekterna av privatiseringar och en naiv tilltro till marknadskrafternas motiv inom vården. Därför bör SKL ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering av privatiseringens och konkurrensens konsekvenser inom den skattefinansierade sektorn, och då särskilt inom ramen för vårdval.

Jag föreslog i motion nr 54 till SKL-kongressen att en nationell uppföljning av valfrihetssystem inom hälso- och sjukvården görs. Frågan är angelägen för att utreda konkurrensens effekter på samverkan, patientsäkerhet, jämlikhet och ekonomisk effektivitet. Ledningen och styrningen av hälso- och sjukvården försvåras av den fragmentering som konkurrens och etableringsfrihet innebär. 

Den politiska majoriteten i SKL ansåg dock att en uppföljning av valfrihetssystemen är överflödig och inte SKL:s uppgift. Motionen avslogs. Däremot ansåg samma politiska majoritet att SKL ska arbeta för vidareutveckling och ökning av LOV (lag om valfrihetssystem) även inom specialistvården. På SKL:s hemsida beskrivs detta som ett av de viktigaste besluten på kongressen. Beslutet togs i stor oenighet. Är det klokt att tvinga igenom en så kontroversiell och laddad fråga när tydlig kritik har riktats mot vårdval inom specialistvården av tunga remissinstanser (läs mer längre ner) vid behandlingen av lagförslaget LOVE då regeringen fick backa?... Tyvärr verkar det ha blivit viktigare för SKL att blidka regeringsmakten och framhäva de ideologiska skillnaderna mellan den politiska majoriteten och minoriteten. I så fall har SKL spelat ut sin roll som medlemsorganisation och integritetsstark aktör gentemot staten. 

För den intresserade kan kritiken från remissinstanserna vara bra läsning: 
Socialstyrelsen sida 10, SKL sida 26, Svenska sjuksköterskeföreningen sida 29, Pensionärernas riksorganisation sida 30 med fler.

"Socialstyrelsen anser dock att det förslag utredningen lämnar sannolikt snarast motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför risk för orimliga krav på den en- skilde att själv samordna sin egen vård. Ett annat viktigt skäl för Social- styrelsens ställningstagande är att förslaget bidrar till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård förblir fortsatt ojämlik genom att etableringar inom den öppna specialiserade vården tenderar att ske främst i attraktiva om- råden på bekostnad av glesbygden och områden med en socioekonomiskt mindre fördelaktig profil." Sid. 10
"Tvärtom riskerar det att försämra förutsättningarna för sammanhållna processer, patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv vård. Även total- kostnadskontrollen äventyras i det fall förslaget genomförs." Sid. 26

"Förslagen känns som konstruerade lösningar till försvar för just fri etableringsrätt utan större påverkansmöjlighet från samhällets sida. PRO anser vidare att en fri etableringsrätt med ekonomisk garanti från samhället leder till urgröpning av ekonomin för den samlade vården." Sid. 30