Sjukhus mat.

Produktionsstyrelsen har bjudit in till lunch och inte vilken lunch som helst. På menyn stod patient mat! Det är ett mycket lovvärt initiativ eftersom patient maten diskuterats vilt och från många olika håll. Och jag kan konstatera att av de ca 10 olika rätter som vi fick smaka på var alla mycket aptitliga, doftade gott och smakade bra, särskilt potatismoset. Dessutom fick vi en efterrättskaka som var gudomlig. Jag menar verkligen gudomlig för jag tog tre bitar. 

Vi fick en dragning av hur maten tillagas förvaras och transporteras. Vi fick också veta att all mat tillagas från grunden, inga halvfabrikat i tex såser eller potatismos. Det som var synd var att maten vid det här tillfället inte kunde serveras som den görs på sjukhuset, alltså på bricka med talrik med varmhållningslock. Så känslan var faktiskt inte densamma. Jag vet hur missnöjd jag varit med maten när jag själv legat inne på sjukhuset, vilket hänt ett antal gånger. Då var den oaptitlig och ”geggig”. Uppenbarligen verkar det vara transporten och hanteringen av maten som har felat. 

Ett annat problem är att många patienter inte verkar få välja sin mat. Mycket hänger på personalens möjligheter att informera patienten om vad som går att välja. Efter föredragningen insåg jag att väldigt mycket handlar om att få personalen på vårdavdelningarna att hantera maten och patienters önskemål på rätt sätt. Utmaningen är att de redan är överarbetade med många andra tunga arbetsuppgifter och då kanske detta inte prioriteras...

Det var en överraskning för mig att efterrätt kostar extra pengar och på många avdelningar har patienterna inte ens informerats om att de kan välja efterrätt. Tyvärr kanske man på vårdavdelningen också känner att detta är en kostnad som man vill försöka hålla nere eftersom kosten dras på verksamhetens budget. Det är i så fall väldigt olyckligt.

Men min bestämda uppfattning är att maten är en del av behandlingen och en nödvändig komponent för att patienten ska kunna tillfriskna. Maten ska smaka, lukta och se bra ut. Vi får fortsätta jobba på för att förbättra maten och allt runtomkring. Det borde vara en självklarhet att måltidsstunden inbjuder till att maten blir något som varje patient kan se fram emot.