Igår beslutade Produktionsstyrelsen att de ska arbeta målmedvetet med att förebygga vårdskador genom att fastställa ett mål som innebär att ingen patient ska drabbas av vårdskador som går att undvika. Nu skärps också uppföljningen av vårdskador. Jag tycker det är ett bra initiativ som sätter fokus på de allvarliga och många vårdskador som sker varje dag året om inom sjukvården. Patientens lidande p.g.a. vårdskador kan minskas dramatiskt och dessutom kostar vårdskadorna i vårt landsting över 120 miljoner kronor varje år.
Vårdförbundet har drivit frågan om nollvision i vården och det är glädjande att vårt landsting sätter fokus på det. Men jag tycker också att det är viktigt att ha gemensamma nationella mål i form av en nollvision för vårdskador, där är vi inte än. Det är också viktigt att betona att Produktionsstyrelsens nya fokus på och arbete med vårdskador endast omfattar den offentliga verksamheten vilken innebär att alla privata vårdgivare inte är del av det initiativ som Produktionsstyrelsen tar. Det ansvaret vilar istället på Hälso- och sjukvårdsstyrelsen som ännu inte tagit några egna initiativ.
Det är viktigt att tänka på att en nollvision måste följas av ett systematiskt arbete med förbättrad vårdkvalitet och kvalitetsuppföljning, vilket inte är samma sak som en nollvision. Vården är en risk bransch. Det som görs i vården är ofta förknippat med mycket komplicerade och farliga ingrepp där patienten löper risk att skadas. Nollvisionen får inte innebära eller leda till att vårdgivaren tvekar eller nekar behandlingar eller ingrepp för att de är förknippade med risker. Vårdhygien och läkemedelsförskrivning är två självklara delar för att minska antalet vårdskador.
Nu måste även Hälso-och sjukvårdsstyrelsen ta upp frågan om hur vårdskador, kvalitetsmål och uppföljning av dessa ska få en framträdande roll ur ett beställarperspektiv. Alltså vilka krav ställer vi på ökad kvalitet och minskade vård skador gentemot våra privata och offentliga vårdgivare. Ett sådant initiativ finns inte idag. Jag har under lång tid drivit den frågan i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utan att ännu ha fått gehör. Men nu när Produktionsstyrelsen visar ett intresse för dessa frågor kanske den politiska majoriteten i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vaknar till och känner sig manade att sätta igång. Detta är en fråga alla styrelser i landstinget måste jobba gemensamt med för patienternas skull.
Lite fakta hämtat från Vårdförbundet:
I Sverige dör 3000 personer varje år p.g.a. brister i vården (vårdskador).
I Sveriges skadas varje år drygt 100 000 människor i vården. Det motsvarar cirka nio procent av alla patienter i sjukhusvård visar Socialstyrelsens vårdskademätning.
För de 100 000 som skadas varje år motsvarar den extra vårdtiden 630 000 vårddygn, till en kostnad av närmare sex miljarder. Om vi slapp skador till följd av brister i vården skulle vi frigöra 1 700 välbehövliga vårdplatser.
Felmedicineringar, olämpliga kombinationer av läkemedel, brister i kommunikation mellan vårdpersonal, stress, bristen på reflektion, att man inte använder ”best practice” och infektioner på sjukhus är de främsta orsakerna till att människor drabbas av vårdskador.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar