måndag 12 december 2011

Vårdkö en ursäkt för att privatisera?

Under hela hösten har vårdköerna diskuterats och uppmärksammats i media. Senast igår rapporterade UNT att vårdköerna fortfarande är väldigt långa (bland de längsta i Sverige)särskilt till specialistvården. Detta innebär, förutom att patienter lider i väntan på sina operationer, att landstinget kommer att missa mycket pengar av staten i form av kömiljar som kunde ha gått till vården. Nu är jag i och för sig ingen varm anhängare av kömiljarden eftersom den har många brister som den är utformad idag. Den är också orättvis mot universitetssjukhus som har ett mycket mer komplicerat och brett uppdrag än andra sjukhus. Men när kömiljarden är styrande för den borgerliga majoritetens vårdplanering så får vi alla förhålla oss till den.

Jag var tydlig redan 28 september när jag skrev om ”Vårdköer och missad kömiljard – som man bäddar får man ligga” att vård i rätt tid och efter behov är mycket viktigt men att det är vilseledande att låsas som om politiken inte varit medveten om att verksamheterna kommer att ha väldigt svårt att klara kömiljarden. Jag har även skrivit om detta på UNT:s insändarsida ”Politikerna beställer för lite sjukvård”. Nu måste jag åter igen påminna om att verksamheterna faktiskt har producerat så mycket vård som de fått beställning på från politiken men det är de borgerliga politikerna inte så angelägna om att erkänna. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har varit tydliga med hur tufft det kommer att vara att klara kömiljarden och det har politikerna vetat hela tiden. Därför måste politiken ta på sig ansvaret för att vårdbehoven inte tillgodoses. Om politiken vill sätta patienten i centrum måste de ansvariga politikerna på allvar börja diskutera vilka långsiktiga förutsättningar verksamheterna ska få för att klara att kapa köer och komma med konkreta förslag.

Det bedrövliga är att den moderatstyrda majoriteten inte är riktigt intresserad av det. De är mycket mer intresserade av att låta privata företag ”slåss” om patienterna och tänker därför möta vårdköer med att införa etableringsfrihet inom specialistvården. Det känns nästan som en utmärkt ”ursäkt” för att skynda på privatiseringen inom vården. Det väldigt få som tänker på är att den offentliga verksamheten idag har ett ekonomiskt tak, ett stopp för hur mycket ersättning de kan få för den vård de utför. Det innebär att patienternas behov och vårdköerna inte är styrande för hur mycket vård som utförs. Men!! När vården ska privatiseras då lyfts det ekonomiska taket bort! Då finns det inga ekonomiska spärrar för hur mycket vård som får produceras. Tjänstemännen har till och med presenterat underlag där man tror att kostnaderna kommer att öka med mellan 5-10% för vården när man inför etableringsfrihet för vårdföretag.  Det är ganska mycket. Och den fråga alla borde ställa sig är varför väljer den borgerliga majoriteten inte istället att använda dessa pengar och genom en god dialog, planering och långsiktiga förutsättningar ge Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping finansiella möjligheter att kapa de köer som finns?

Svaret är att det finns en ideologisk övertygelse om att privatisering och fragmentering är bäst. Då tycker jag att man ska vara ärlig med att säga det och sluta inbilla medborgare att landstingets verksamheter inte klarar sina uppdrag. Om man verkligen värnar patienten och patientens rätt till en god, kvalitativ och tillgänglig vård så måste man också planera vården genom att ge verksamheterna långsiktiga realistiska uppdrag och förutsättningar att klara vårbehoven som finns. Allt annat är att luras. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar